En kväll och morgon på Kapplasse i mitten av juli

Efter att under våren och försommaren sett och hört så mycket gott om Hållnäshalvön och de olika naturreservaten där. Så bestämde jag mig föra att avsätta någon eller några kvällar på en del av de platser som jag hört talas om. Första besöker blev då Kapplasse naturreservat en kväll i mitten av juli. Det blev en kväll lite ovanlig för den här sommaren nästa inga moln, ingen vind så med andra ord kanske inte den mest perfekta för de dramatiska vyerna och bilderna. Men å andra sidan förutsättningar för en mysig och skön kväll och natt kunde det ju bli.

Alltid spännande och komma till en plats man inte vet något om och bara bestämma sig för en relativ liten plats yta och se vad det kan bli av den. Kvällen var ju skön så jag tänkte om lusten faller på så stannar jag till gryningen.

Sagt och gjort kvällen förlöpte i fikandets och funderandets tecken. Hade en stund sällskap med en annan fotograf i samma ärende. Efter ett tag hade jag bestämt mig för att inte springa runt och fånga allt utan koncentrera mig på ett motiv och se vad som händer med ljuset under kvällen. Ingen dum taktik för man får tid för mycket fika då 🙂

Så en halvtimma efter att solen gått ned såg det ut så härKväll i KapplasseEn timma senare hade det mörknat rejält och så bara bestämma sig för att sova en liten stund innan solen går upp igen. Var inte precis någon värme i luften ca 10 grader men väldigt svag vind och stjärnklart. Så jag rullade ut sovsäcken på det lilla liggunderlaget och somnade in till ett svagt skvalpande från havet en tio meter bort.

Efter nån eller rättare sagt två och en halvtimma vaknade jag till och då såg det ut så här. Så mobilen upp för att ta ett snabbt kort innan jag gick upp igen och fyllde på kaffemuggen med lite varmt att dricka.Sommarnatt i juliI den svaga gryningen mitt i natten strosade jag sakta omkring och bara njöt. Så lugnt och så fridfullt. I vattnet fanns det en och annan sten.Stilla gryningVar det inte en sten så var det flera2015-07-14-0249_DSC_3676Men till slut så gick ju solen upp och började lysa på klipporna först lite försiktigt och sedan bara mer och mer.Solen börjar nå fram till klipporna

Även de små stenarna vid strandkanten fick sin beskärda del av solljus.Sten, sten och åter stenTill slut var ljuset tillbaka och en ny dag hade börjat. Den varma drycken var slut och det är ju en tydlig signal att det är dags att dra sig tillbaka, packa ihop allt pick och pack och vandra den knappa kilometern till civilisationen det vill säga närmaste ställe det var möjligt att parkera rymdkapseln/bilen för färd tillbaka till moderskeppet.

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *